
Universitetslektor i krisberedskap och civilt försvar
Lunds Universitet
- Anställning
- Vanlig anställning
- Varaktighet
- Tills vidare
- Omfattning
- Heltid, 100 %
- Lön
- Fast månads- vecko- eller timlön
- Sök senast
- 27 november
Logga in gratis för att få annonsen förklarad, även på ditt eget språk.
Om jobbet
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns omkring 46 000 studenter och 8 500 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Institutionen för bygg- och miljöteknologi vid LTH, Lunds universitet, rekryterar en universitetslektor.
Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet, vid institutionen för Bygg- och Miljöteknologi, bedriver forskning och undervisning inom samhällelig risk- och krishantering. Fokus för forskningen och undervisningen är att utveckla kunskap om hur människor, organisationer och samhälle förebygger, förbereder sig för, hanterar, återhämtar sig från, och lär sig och anpassar sig till händelser som kan hota något av värde. Vi genomför också forskning med fokus på att utveckla metoder, processer och andra typer av artefakter som kan användas för att bättre förstå och hantera risker, kriser och katastrofer i en rad olika sammanhang.
Ämne
Krisberedskap och civilt försvar med inriktning mot social sårbarhet och kritiska perspektiv
Särskild ämnesbeskrivning
Anställningen som universitetslektor omfattar främst forskning och undervisning med fokus på social sårbarhet, makt, identitet och kritiska perspektiv vid komplexa kriser, såväl i fredstid som vid höjd beredskap.
Vid kriser, katastrofer och konflikter påverkas grupper i samhället på olika sätt beroende på sociala, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Kriser tenderar ofta att synliggöra och förstärka redan existerande ojämlikheter, där vissa grupper får svårare att få tillgång till information, resurser, stöd och inflytande över de beslut som fattas. Samtidigt uppstår och förändras maktrelationer mellan offentliga aktörer, civilsamhällesorganisationer, frivilliginitiativ och enskilda individer, vilket kan påverka både ansvarsfördelning och möjligheterna att göra sin röst hörd. För att förstå krisers samhälleliga konsekvenser är det därför centralt att kunna analysera hur olika former av sårbarhet skapas, förstärks och hanteras, liksom hur makt utövas, förhandlas och utmanas under akuta händelser. Sådana perspektiv kan bidra till en mer nyanserad förståelse av vilka grupper i samhället som riskerar att marginaliseras i kriser och vilka åtgärder som krävs för att skapa mer rättvisa och inkluderande former av krishantering och samhällelig motståndskraft.
I denna tjänst läggs särskild vikt vid kvalitativa forskningsansatser. Förmågan att använda kvalitativa metoder för att analysera inflytande, maktdynamik och sociala relationer är därför central. Fokus ligger särskilt på att förstå de faktorer bortom formella strukturer och hierarkier som påverkar hur krishantering, krisberedskap och civilt försvar faktiskt fungerar i praktiken vilket kan vara väldigt annorlunda jämfört med hur den har planerats på förhand.